Lilypie First Birthday tickers

onsdag 9 juni 2010

jag är inte klok!

Varför alltid denna ångest???? den kommer som ett brev på posten såfort det blri förändringar i antågande för mig! grrr, är så trött på det! Det jobbiga är ju att det allt som oftast har med egentligen positiva saker att göra!. hmmm jaja, så är det. man kan inte få allt väl?
nu gäller saken jobb... jag var på möte med chefen på gymmet och han ville att jag skulle börja jobba lite mer till hösten. hmm, jo sa jag men då vill jag ha högre lön och jag vill dessutom ha en fast tjänst!
hmm, sa han jag ska se hur jag kan lösa det. det skulle kunna bli en 50% tjänst till att börja med men jag vill ju så klart att du skall ha ambitionerna att jobba här 100% sedan? jo sa sag. helt chockad för jag trodde inte det skulle vara möjligt med en fast tjänst, så därför tänkte jag att då kan jag utan att få dåligt samvete säga att jag ändå vill ha lite högre lön (ni sskall veta att det är jäääätte dålig lön på gymmet) men kunde tänka mig att jobba kanske en dag i veckan. =) allt för att dra ut på mammadagarna! men ojojojoj, vad hände nu då? jo saken var den att det pratas lite om en spec, fast tjänst som innebär lite mera ansvar och det är ju kul. men det kommer också kräva att jag jobbar mer..... =((( ´väl klar med mötet kändes allt jätte bra för chefen gav mig en massa positiv kritik och beröm. men när jag gick ut fån gymmet och satte mig i bilen kom ångesten och den tog tag i mitt hjärta och började slingra sig runt det! som en lian eller en ficus strangler runt sitt värdträ och ju mer den växte desto mindre plats blir det kvar till hjärtat att arbeta och det måste stressa och slå snabbare. samtidigt som lianen växte sig större och började snörja in lungorna och det blir svårare att andas och ... ja helt galet jag vet! varför ??? jag vill inte vara ifrån Alice så mycket så snabbt.... vill inte..... vi skulle kunna lösa det schamamässigt så jakob är hemma mer, men endå... aaaaahhhhhh ångesten då!!!!! vad gör jag med den.. när jag kom hem var jag gråtfärdig och vill bara hälla Alice i mina armar.. tordde aldrig att det skulle bli så här starka känslor. Jag vill liksom inte vara borta från Alice några längre stunder. =(
  • jag vill känna på hennes hår,
  • jag vill ha henne i famnen,
  • jag vill snusa på hennes huvud och fötter,
  • pussa hennes händer..
å andra sidan så måste man ju börja jobba igen någon gång! då kan det ju vara bra att ha ett riktigt nice jobb som är jätte kul att gå tillbaka till! åhhh varför skall det vara så svårt...
NEJ!! jag tror jag tar och söker inte till polishögskolan istället! det har jag alltid haft en dragning mot! hahahah
ni hör ju själva,.. jag är inte klok!
jag blir aldrig nöjd!
jag har prestationsångest!
jag är inte klok!

kan vara så att det känns extra jobbigt nu kanske för alice sover lite dåligt så jag är ju väldigt trött hela tiden. men endå.. nej jag vill bara vara mamma! varför kan jag inte tillåta mig själv att BARA vara mamma????

3 kommentarer:

Anonym sa...

Gumman:) de där stranglerna är ju inte att leka med;)
Förstår den där känslan..man har alltid så höga ambitioner o krav på sig själv, som du säger gäller det ju att stanna upp o fundera på vad man håller på med egentligen..eller bara stanna upp o konstatera att man har det hur bra som hällst, gäller ju att njuta av färden:)

Själv försöker jag lägga arbetsnivån på lagom höjd...första veckan jag är utte i fält nu, har suttit inee o kartred. innan..men gud vad det är lätta att köra på aldeles för hårt när man går sjlv ute..man måste ju hålla in 6 månader också...hehe men jag antar att dte bara är nu i början man är extra slut, sen kommer väll kondotionen igång förjoppnnigsvis.

Kul att de pratas om en rolig tjänst, ta åt dig av det, du är ju grym:)Känn efter hur du vill, som jag bryukar tänka när jag har haft mina känslo utbrott här hemma..heheh tack o lov att man har kontakt med sina känslor nu o tillåter sig att verkligen känna efter hur man har det IDAG. heheh det lärde vi ju oss i Ecuador.
Kraaaam gumman, fina kort på Alice:) /liljan i Öret

Lotta sa...

Du är så fiiiin. Jag saknar dig så in i bomben!! hoppas vi kan ses snart.. jag behöver lite Idafeeling tror jag.. allt känns så konstigt coh svårt ibland när det borde vara enkelt och roligt!!!! siempre juntas Ida..... tänker så ofta och mycket på dig. vad roligt att du trivs på ditt jobb!!! det är toppen. måste vara härligt att vara ute nu hela sommaren,=) kramis

Hej sa...

Ja ångest är inte att leka med men när man är en person som vill prestera så har man höga krav på sig själv...men man måste stanna till ibland för att verkligen tänka efter vad det är man vill för att sedan fokusera på det och ett bra tillfälle till att just bara vara och tänka så är nu när du är mamma ledig...försök koppla av och njut av livet och lilla charmtrollet(hon är ju för söt)...vill du ha en fast tjänst på gymmet ja då är det ju bra och det löser sig säkerligen med barnpassning då...men vill du egentligen göra nåt annat så ska du tänka till innan du sitter fast i nåt som du egentligen inte ville hålla på med fullt ut och det du egentligen vill göra får stå åt sidan...ibland ramlar saker bara över än som av nån anledning och det är den du ska komma på nu...satsa på gymmet och fast tjänst eller fokusera på nåt annat som du kanske vill...förstår dig för när man hamnar i val helt plötsligt så blir tillvaron att kännas panikartad och man blir livrädd över att man kanske tar fel beslut...så andas djupt slappna av och bara va en stund så blir tankarna klarare:-)))
Kram