Ultraljud 2

Idag är det exakt en vecka till vi skall på ultraljud nummer två. =) det skall bli så himla mysigt och roligt. Då får vi nog reda på om det är en liten Loke/Lukas/Hampus eller en liten Vilja. Ja eller någon annan! haha.
det skall bli mys, och mys att träffa Jakob. Nu har vi inte träffats på en vecka och det är svin jobbigt. jag trodde aldrig det skulle vara så här jobbigt.
Gud vad jag längtar hem

ingen sömn

Helgen har gått och det har varit oerhört skönt att vara ledig. Men jag har varit sååå deckad att jag inte orkat ta mig för någonting. Heidi var på besök och det var trevligt. Hon verkade oxå rätt trött så det var nog precis vad vi behövde, att bara ta det lugnt.

Inatt tror jag det blev rekord. jag vaknade minst en gång i timmen, och någon gång blev det fler ggr. herregud, jag trodde knappt det var sant.
Nej det känns inge vidare. känner mig överkörd av tåget. manglad tio varn i en lakanmangel. typen som min pappas fru Catrin hade på hammarvägen när de bodde i Hofors. herregud... inte kul att åka runt tio varv i den. men så känns det.

sömnen är nog det vitkigaste. sedan blri mina bilfärder allt jobbigare och jobbigare. jag fick stanna på vägen till jobbet idag. för jag får sä jäkla onti lungan.eller vad det nu är. kan knappt andas när jag sitter ihoptryckt i bieln. ständigt ont. är det detta som är meningen. är det inte fogarna som knakar så är det lungorna som punkteras.

Blä..
Fogarna har tagit ett ytterligare steg oxå., även om jag rör mig minimalt så får jag ont och nu har jag fått känslan av att allt håller på att trilla ut. det är ju inte klokt. jag får stanna med korta mellanrum och korsa benen och hålla armarna under magen som stöd. det känns helt sjukt. hjälp, vad händer.
i mrogon skall jag till barnmorskan. det känns lite tryggt.

en liten parantes jag kan lägga till.
jag fick en kommentar som tog rätt hårt häromdagen.
jag har ju en läkartid nästa vecka och jag har ju själv velat jobba så länge det bara går men får man ont i fogarna och lite andra komplikationer så är det inte alltid det går, eller är nyttigt. så jag säger till en person som jag ändå anser borde inse att jag inte är typen som gnäller...
Kanske blir jag sjukskrien, jag vet ju inte om det är det jag vill men det kanske är lämligast med tanke på hur jag känner och mår.
min vän: Ja då får läkaren vara bra snäll!!
hmmm, jag blev så himla ledsen. testa att vara gravid och må som jag gör själv då!
ledsen och jag vet att du kommer läsa detta... men jag belv så ledsen och besviken... men jag orkade inte säga något. jag orkar liksom inte ta det just nu. jag har nog endå! hde nog väntat mig lite stöd istället för ett hugg i ryggen! TUR!
Men jag tycker att man kan försöka vara peppande och stärkande istället för att tro att personer är gnälliga eller vad det nu är.
Nej jag uppskattade inte den kommentaren.

generellt om läkare, sjukskrivning.. ( jag kan tillägga att jag aldrig varti sjukskriven i hela mitt liv. då har jag ändå opererat nacken för en svår nackskada,, ) jag började plugga på heltid 2 veckor efter....
Äe man sjuk och har ont så handlar det absolut inte om man har "tur" med att ha en snäll läkare.... Nej det handlar ju om det är en kompetent läkare som endera kan hjälpa en rent medecinskt att må bra eller ser till att man får en chans till att vila upp sig och reda ut det.
Nej, Snälla läkare nej tack, men kompetenta läkare, Ja tack.
Man kan ju hoppas att medicinfolk själva litar på sin egen kår och inte förlitar sig på att man skall ha tur!

Nej en konstig uppfattning tycker jag.
Och deffinitivt så orkar jag inte omge mig med negativitet just nu.
så pratar ni med mig så var positiva och stöttande, orkar eller vill ni inte så skit idet!

Och ja jag kommer att älta och gnälla och tycka synd om mig själv.
För att jag har ont!
Jag är trött!
Jág är ledsen!
Jag mår illa!

Men jag kan för det vara glad, om bara du är lite glad och ger några fina ord på vägen! Om det hade varit du så hade jag gjort det för dig!
Jag antar att det kan vara svårt för någon som haft en gyllene solskens graviditet eller någon som aldrig varit gravid att förstå. Men alla ni andra.
Jag förstår er!!
Herregud vad ni är duktiga och kämpar!
Alla gravida är fanimej de starkaste människorna i världen. Hur skulle man annars klara detta?????

I´m a thinker

Tänka tänka tänka.. Min älskade lilla fina pluttis Silja har gjort illa sig... Igårkväll när vi hade ätit middag så helt plötsligt så rök Silja och Basse ihop. Basse är en amerikansk bulldog på 1 år och tre månader ca 45kg muskler och dessutom ganska livlig. stackars silja med sina 8,5kg har inte så mycket att säga till om. Det hrä var inte första gången de rök ihop. och jag anser inte att man kan kallad et för någons fel när man pratar med djur. ingen av dem hade säkerligen något uppsåt. Däremot så har silja gjort illa sig några gånger när Basse sprungit in i henne och hon är inte så förtjust i honom och brukar markera det ganska tydligt. igår hade hon varit lite vass mot honom tydligen under dagen och morrat när han kommit för nära. Helt plötsligt hördes ett jäkla liv ute i hallen och Silja började tjuta. Jag sprang in och slängde mig ner på golvet och slet bort Basse. Kände mig inte helt trygg för det kändes som att han lika gärna skulle kunnat hugga mig.Men det gjorde han inte. samtidigt som jag inte är världens smidigaste längre. fick ju maxpuls direkt och blev superanfådd och svettig. Birgitta var lika snabb som jag och dessutom med en bringare vatten så både jag Silja och basse blev ordentligt översköljda. Silja pep iväg och skrek under bordet.

FAN!!!!!!!!!! hon har gjort illa sig. Jag försökte komma upp från golvet och gick efter henne in i köket, då hoppade hon iväg på tre ben in under sängen. SHIT! tänkte jag. jag blev så himla rädd... jag fick ut henne och gjorde en liten snabb undersökning. Hon skakade i hela kroppen och låg helt ihopkurad med benet upp i luften. Jag såg ett litet jack men inget mer. jag kände igenom benet för att kolla så inget var brutet och det var det inte. Men det är klart det gjorde ont på henne att bli biten. Jag försökte lugna henne och satt länge och bara strök henne över ryggen. men hon skakade i typ 1 timme. hon gick under sängen igen och jag la en filt till henne och satte mig nedanför sängen och läste så kanske hon kände sig lite trygg.

I natt så kom hon till mig till slut och lade sig under täcket och det var så himla skönt. herregud, mitt lilla hjärta. i morse så haltade hon rätt illa direkt när vi gick upp men bara efter 10 min så kudne hon gå på benet och var ute och sprang lite i snön. SKÖNT! då var det nog inte så farligt. Birgitta tog ändå henne med till veterinären idag och hon fick en spruta och så ska hon äta pencillin i 8 dagar. hon är lite svullen och varm i benet. .. MIn älskling.

Nu är ju frågan..

Vågar jag ha henne kvar i skåne?= eller ska hon få åka upp till Jakob i Göteborg? Jag skulle aldrig förlåta mig själv om det hände Silja något allvarligare. oavsett vems fel eller inte det var. Jag skulle aldrig aldrig aldrig förlåta mig själv... Jag kan inte lite på att det inte skulle hända igen. och det känns obehagligt. Basse förstår ju inte ens att det är fel. itne silja heller kanske men det är ju alltid hon som får ont. Basse märker ju ingenting. Nej Silja får nog åka upp till Göteborg, hellre att hon får vara lite mer ensam än att det skulle hända henne något. Men det känns så himla jobbigt,. Jag är ju van att alltid ha henne nära mig. Bara en dag ifrån henne gör mig nedstämd.

Ljusare tider

Ja med Lucia så kommer ju ljuset in i våra hus igen i den mörka vinternatten! Men jag drömmer mig tillbaka och minns min och jakobs vecka i Turkiet och blir full av glada och ljusa minnen. Jag kom på att jag ju faktiskt hade lovat att berätta om en speciell dag i Turkiet. Vi hyrde ju en motorcykel. =) och vilken hoj sedan. Jakob var inne på att vi skulle hyra motorcykel från dag 1 och jag hängde såklart på, jag älskar ju att åka mc. jag skall ta mckort själv oxå, någon gång, haha, det har jag sagt sedan jag var 16. =) Vi började kolla runt på olika ställen och jakob tyckte inte det var någon som dög. Han vill att vi skulle hyra en större. =) eftersom både han och jag väger en del så tänkte vi att det är ju bra och Jakob är ju van mc förare. Det hela slutade med att Jakob fick åka iväg med en turk till ett specialställe för att titta på motorcyklar och jag fick sitta kvar och dricka lite turkist te med den andra gubben som hyrde ut massa grejer och ordnade med turer. Jakob kom tillbaka och vi skulle fundera till dagen efter. Vid detta laget var vi dessutom kända hos alla som hyrde ut motorcyklar eftersom de kom ihåg oss som de som skulle ha en riktigt stor hoj. =)

Resultatet, hahahaha, det var dåligt väder en dag och vi hade ingen lust att springa runt på basaren så vi tänkte vi hyr en hoj nudå. vi gick över till första bästa uthyrare mitt över gatan från hotellet och fick ett superpris på denna härliga hoj, hehehe. så vi tog den och börnade iväg. 150cc eller något åt det hållet, såger mig inte mycekt men jakob påstår att det inte är en moppe. hahahaha. Ni´skulle sett minerna på alla våra kompisar som vi varit inne och dealat med om att vi skulle ha världens största mc, när vi kom farandes på denna. hahah Jakob tutade så glatt och alla skrattade åt oss. =) jag tror vi gjorde bubblis riktigt stolt.

Att hyra hojen var bland det bästa vi gjort (vi hyrde den flera dagar), eftersom jag har problem med mina fogar så klarade jag inte av att gå runt och strosa så mycket och det var ju kalas med denna, nu tog vi oss runt på en massa olika stället
och hittade mysiga restauranger uppe i bergen och härliga utkiksplatser. Helt underbart var det.

vi kände oss som sanna upptäcksresande. ´vi var ju ute på riktiga äventyr som ni kan se. det är inte var dag man står inför stup djupare än helvetesravinen i Ronja rövardotter. Vi turades

om att agera kartläsare och spejare och vi lyckades varje gång ta oss hem igen. Det var målet. =)

Jo vi var verkligen nöjda med vår lilla hoj och vi brände iväg med den, ner till stranden och köpte en varsin juice av färkpressad apelsin och granatäpple sedan en sväng upp i bergen för lite spejning och en liten seabass (en fisk som var jätte god) och givetvis en liten eftermiddagstur ner till juicegubben vid stranden.

vi var mycket flitiga hjälmbärare för när vi hyrde hojen så sade han som hyrde ut den att vi måste ha hjälm på oss annars kommer vi få böter, de är
jätte hårda på det. Så vi tog gladeligen på oss våra ursnygga hjälmar och börnade iväg, sedan visade det sig att vi var de enda i hela Turkiet som körde med hjälm, men det spelar ju inge roll, hahah som blivande föräldrar kände vi att vi måste ta vårat ansvar och bära hjälm, dessutom är det inte så många trafikregler som verkar gälla i Turkiet heller, hahaha. nej vi var minsann stolta hjälmbärare.

det där med att läsa karta är en konst. =)




Härliga vyer trots att det var disigt just denna dag. vi körde upp för jätte branta vägar och visste knappt om vi skulle våga åka ner igen. det var härligt att se hur människorna bodde där, det blir ju liskom lite mer på riktigt. alla var så himla trevliga med och hejade när vi for förbi. jakob blev väl lite skraj för någon lösspringande hund

tyckte den såg ut att ha rabiesfradga i ena mungipan, hahaha men hunden var minst lika rädd för oss.



Jakob hittade ytterligare en fördel med det här med hojen, Det visade sig att vi var ganska dåliga prutare. eller tja, vi fick inte igenom våra köp helt enkelt, det handlade kanske mest om att vi inte riktigt var ute efter att shoppa så mycket, haha. Men om man shoppade från hojen så var det mycket lättare att få igenom sina köpönskemål. ville de inte sänka priset så gasade jakob lite extra på hojen och de gick ner någon euro direkt. =) Väl inne i affären skulle man absolut inte ta av hjälmen utan den var på så att vi var startklara ifall affären inte skulle gå i lås. Då kände sig hela tiden säljaren lite stressad och vi fick till riktigt bra priser. hahahahah,. Han är bra knäpp min Jakob, hahaha. jag skrattar bara jag ätnker på det.

mindre än 2 månader

Idag är det ju den 3:e november. Det betyder att det är mindre än 2 månader tills Bubblis kommer. =) Bubblis är ju beräknad till den 2:a januari. =) ojojojojoj, tiden går såå himla fort. eller har gjort det fram till nu iallfall. Hela oktober swischade förbi. då hade jag ju fullt upp med guidningar och stuidebesök och grejer på jobbet. Men nu då??: nej november kommer nog att gå svinaherde sakta. blä. jag vill att november oxå skall gå fort. men sedan kan det lugna ner sig. heheheh december får gärna gå hur sakta som helst. =) det skulle vara skönt. =)

jag vill bara lägga in det som en liten parantes

Jag var ju iväg med en kollega till Nordens ark för ett par veckor sedan. Vi hade en toppen dag då vi arbetade som djurvårdare för en dag på NOrdens ark. Vi försökte lära av deras rutiner och få lite nya ideer om hur man kan arbeta. Det ä ju alltid bra när man kan utbyta erfarenheter med andra för att på bästa sätt kunna arbeta för djurens bästa och samtidigt på effektivaste sättet.
Det var häftigt att se hur deras sätta att arbeta skiljer sig ifrån Skånes djurparks sätt. bäsa är ju bra men det skiljer sig åt. stämmningen är annorlunda oxå, det kan bero på att det är 50/50 med tjejer och killar på arken medans det är väldigt mycket killar och få tjejer i skåne. det är bara Carina som arbetar som djurvårdare där som är tjej.

Det var oxå himla imponerande att se hur de arbetar med berikningar av djuren. tex så klickerstränar de tigrar och amurleoparder. as häftigt och bra för det kan underlätta vissa veterinärundersäkningar och man kan förhioppningsvis slippa att söva djuret för enklare undersökningar.
Här är två fina bilder på Uri. Gud vad jag belv glad av att se honom. det var så länge sedan men han var lika stilig som vanligt. nu har jag ju dock fått konkurrens av en tigerhona. hmmmm. inte mycket jag har att sätta emot där.

Tänk så kul det kan vara att plocka lite bajs. SKITKUL verkligen. hahahhahaha.- här är vi inne hos lodjuren och plockar. jag och våran värd för dagen John. John är en kursare till mig och han jobbar numer på Nordens ark som djurvårdare. helt underbar person som gav oss en massa bra tips och trix.

Ni ser ju själva vad glad jag blev bara av att få städa lite. =)

Home sweet home

Hem längtan.
Nu börjar det bli riktigt jobbigt här nere i Skåne. En av anledningarna är säkert att jag är så himla trött. Jag vaknar minst 10ggr per natt, endera är jag kissnödig eller så har jag kramp i vaderna eller så har jag ont i magen och måste försöka sträcka ut kroppen och ändra ställning. Hur som helst så är det inte något vidare och jag längtar så in i bomben hem… Hem till vår lägenhet, hem till Jakob, hem till vännerna, Hem till gymmet!
Ja hem till Göteborg helt enkelt!!!!!
En annan anledning är kanske att jag börjar få ont i kroppen och orkar liksom inte längre ge järnet. Jag är ju van att göra det och gör det ofta på jobbet men så får jag lida när jag kommer hem. Jag glömmer liksom bort att jag är gravid på jobbet, jag påminns om det ibland, t.ex. när jag håller på och halkar runt inne i klippiga hägn och inser att jag inte alls har samma balans och smidighet som innan, tvingas gripa tag i närmast gren för att inte sätta mig på röven i hägnet och åka kana ner till botten. När jag väl kommer hem på kvällen så blir jag absolut påmind, jag har fruktansvärt ont i magen konstant och trött och orkar inte ens prata med någon. Nej det är inge vidare.
En tredje anledning till min hemlängtan kan vara att jag börjar känna mig klar här på jobbet. Jag har liksom gjort det jag tycker jag skulle ha gjort, och mer därtill dessutom. Igår hade jag min sista guidning och den gick super bra. Det var tvättbjörnarna som blev berikade och de tyckte det ar toppen skoj. Jag hade en plastback som jag fyllde med halm, där i gömde jag majs och hundfoder och lite småfrukter såsom vindruvor. Bredvid hade jag en annan back som jag fyllde med vatten och lade i lite frukt i. Tvättbjörnarna blev jätte glada och höll på som tokar och krafsade runt i halmen och tvättade frukt och dyligt i vattnet. Det var ca 70 pers på guidningen och det är ju toppen. Tyvärr fungerade inte högtalarvästen så alla lär ju inte hört vad jag sa. Men det är ju inte så mycket jag kunde göra åt det.
Alltså min sista guidning i parken. =(
Det känns tomt och konstigt. Jag har ju hela tiden haft mina guideperioder att se fram emot men nu är de slut. Hmmm jag kommer att sakna dem. Jag gillar ju att stå där och berätta om dessa fantastiska djur. =)
En härlig period har det varit men som sagt: Jag känner mig klar!

De djuren jag har guidat om på mina rovdjursguidningar är alltså: Järv, Varg, Lo, Fjällräv, Utter, Mårdhund, Tvättbjörn., sedan har jag även guidat om sälar och björnar under de ordinarie matningsguidningarna.

Ingen bilägare längre!

Hej hopp, jepp nu är jag inte längre någon bilägare.... NO NO.. Sally blev faktiskt såld. heheh fst hon inte fungerade.. det verkar perfa.. Då fick vi tillbaka lite av pengarna vi lagt ut på henne nu iallfall. Vi fick tillbaka 650:- från skummis verkstaden, eftersom de inte hade lyckats laga felet, utan bytt ut samma grej som var utbytt veckan innan. hhmmmm...
vi betalade 1200 för det så vi fick tillbaka hälften. alternativet var att vi skulle kört dit bilen, han hade monterat ut den nya reservdelen och satt i den andra och vi fått pengarna tillbaka och sedan fått köra bilen tillbaka igen. tgrasig.. NEJ det var inget alternativ. Vi tog 650:- och gick därifrån. Jakob sökte runt lite på nätet. hehe jag vet att det låter skumt men han har faktiskt blitt bättre på det där med data. hahahaha.. Men han kallar mig för att vara datatekniker där hemma. haha då kan ni ju tänka er. =)
han fick tag i en snubbe som hade en verkstad och som var beredd på att köpa bilen. Jakob var lite fräck och sade att vi hade ett bud på 600:- och det var dessutom utan vinterdäcken. hehehe det slutade med att han betalade 1000:- för bilen inklusive vinterdäck. och då är ju det en bil som inte fungerar och som dessutom hade dåliga vinterdäck.. det var väl 2st av dem som var godkända. hehe! det var väl ändå bra???
nu är jag inne på min 3:e dag på jobbet av 11 st i följd, det innebär alltså att efter idag har jag fortfarande 8dagar kvar att jobba i följd.. BLä
HUR KUL ÄR DET??
inte mycket.

Härliga människor

Det är så lätt att ibland glömma vilka underbara och fina människor vi har runtomkring oss. En av mina brottartjejer har skrivit en kommentar till mig på min blogg i föregående inlägg. Jag blir bara så himla glad. Tack Delice! Det värmer och helt plötsligt så känns liksom det där tråkiga inte så viktigt att tänka på. Iallfall för en sekund, och det är helt underbart. Helt plötsligt befinner jag mig i Göteborg och livet är som vanligt igen men mina nära och kära inpå. Helt underbart. Tankens kraft! Det är så underbart även om det vara för några sekunder innan man väcks upp och inser att man är där man är!

Igår var jag hos barnmorskan och läkare för att kolla så att allt är bra. Jag har ju mina kramper i magen som gör det svårt för mig att andas. Speciellt när jag sitter och när jag kör bil. men även annars. vaknar ett par gånger per natt för att det trycker och krampar över bröstet och i solarplexus. det är grytm jobbigt.
Jag har nu slutat med mina järntabletter för att se om de kan påverka. Sedan skall jag tillbaka till läkaren om 3 veckor. Det jobbiga är ju när man sover dåligt. det är svårt att hålla det glada vanliga lottahumöret uppe. Jag orkar väl nätt och jämnt på jobbet, eller nej inte ens det längre. men hemma har jag inget humör över huvud taget. jag orkar inte.

Så vi får väl se vad de säger då. Jag vill ju jobba så länge som möjligt men barnmorskan börjar bli lite tveksam till det med tanke på den långa pendligen till jobbet samt mina problem med magsmärtorna och fogarna.

hjärtljuden för övrigt är tydligen låga. ligger runt 130 och har aldrig varit över 140. vissa säger att det betyder att det är en pojke, och det är ju precis vad jag tror.

Borta bra, men hemma BÄST!

säga vad man vill men jag har lite ångest för att jag bara har två dagar kvar här hemma nu. Jag vill inte åka tillbaka till skåne, men jag får ju bita i det sura äpplet och göra det. =( jag vill bara vara hemma och det var så underbart att vara på gymmet och hälsa på och jag fick verkligen känslan av att vara saknad och omtyckt. Det var härligt och det var flera av stammisarna som kom in och det var kul. Helt sjukt är det egentligen för jag har varit nere i skåne och jobbat i snart 6 mån och det har gått sjukt snabbt, men nu har jag nästan 2 månader kvar och det känns hur långt som helst. Alldeles för långt. Jag har dock en plan. hehehehe. Jag ska kolla hur många semesterdagar jag har kvar att ta ut och och även räkna ihop hur mycket komp jag har kvar. och sedan kan jag kanska ta ut det i slutet så att jag då kan gå hem lite tidigare. skulle ju vara hur skönt som helst om jag kunde gå i mitten eller början av december. =) kan ju tänkas vara skönt att få ta det lite lugnt i slutet med.
Får ta ett litet möte med chefen, de är nog inte helt omöjliga där nere. Hoppas jag.
Nu ska jag gå och äta frukost. Jakob har lagat god omelett.